När SVT viskar ”var inte rädd”
“Betydligt fler känner sig otrygga att vara ute på kvällarna nu, jämfört med för tio år sedan. Det här visar Brå:s Nationella trygghetsundersökning. Och enligt kriminologer som SVT har pratat med, så är orsaken till den här upplevda otryggheten den senaste tidens uppmärksamhet kring gänguppgörelser. Men samtidigt visar statistik att man inte behöver vara så orolig.”
– Det känns bara dumt att gå ut när det är mörkt, som ensam tjej.
Enligt SVT:s reportage har rädslan för att gå ut ensam i sitt eget bostadsområde sent på kvällen ökat på tio år. Unga kvinnor har upplevt den största ökningen i otrygghet. Nu känner nästan varannan 16–19-årig kvinna sig otrygg med att vistas utomhus under kvällstid.
Även bland män har den upplevda otryggheten ökat, mest bland 45–54-åringar. SVT intervjuar en man som berättar om att ibland när han jobbat natt cirkulerar polishelikoptrar.
SVT intervjuar även Caroline Mellgren, professor i kriminologi, som menar att det varit mycket uppmärksamhet på kriminalpolitik de senaste tio åren och på grova våldsbrott kopplade till kriminella gäng.
– Vi ser också att det är fler helt oskyldiga ur allmänheten som drabbas. Det påverkar känslan av att det här är något som kan hända vem som helst, var som helst. Men man måste komma ihåg att risken för den enskilde att drabbas är väldigt liten. Men samtidigt är konsekvenserna så pass stora – och då resulterar det i en hög otrygghet för många, säger Caroline Mellgren.
Därefter övergår SVT till att berätta för tittarna varför de inte ska vara rädda.
Enligt SVT har anmälda fall av misshandel utomhus samt våldtäkt och våldtäktsförsök utomhus, minskat med 27 procent per 100 000 invånare de senaste tio åren. Anmälda rån mot vuxna utomhus har också minskat (-39 procent). Men mord och dråp inom- och utomhus har ökat med 53 procent.
– Vi ser inte en dramatisk ökning av den generella brottsligheten som skulle motivera en ökad otrygghet. Men otrygghet är en individuell känsla där fler upplever en oro för brottsligheten i samhället generellt – och en oro för att närstående ska utsättas för brott när de rör sig i olika miljöer, avslutar Caroline Mellgren.
Men vad SVT inte nämner i reportaget är att anmäld brottslighet fortfarande befinner sig på en hög nivå. Och att mord och dråp har ökat med över 50 procent passar inte riktigt in i SVT:s lugnande vinkel/narrativ.
En annan faktor som SVT inte tar upp är hur den egna otryggheten och oron för att närstående ska drabbas, påverkar risken för att utsättas för brott. Om nära hälften av unga svenska kvinnor är rädda för att gå ut kvällstid, hur påverkar det risken att utsättas för våldtäkt eller våldtäktsförsök utomhus? Och vad gör alla skjutsningar, lämningar och hämtningar – med utsattheten för brott?
Många svenskar har i själva verket anpassat sina liv till en ny våldsammare verklighet och begränsar sin frihet, undviker och riskminimerar, för att inte drabbas av våldet.
Istället för att försöka lugna och söva befolkningen, borde SVT se sig själva i spegeln och börja ta ansvar för det kaos man varit med om att skapa.
---
Relaterat:
Vad SVT-tittarna inte fick veta om knivattacken i Mannheim
Vad SVT inte berättar om knivattacken mot 10-åriga flickan i Göteborg
Vad SVT inte berättar om knivattacken på järnvägsstationen i Paris
Vad SVT-tittarna inte fick veta om knivattacken i Würzburg
SVT ska inte skydda medborgarna från obehaglig information
Kommentarer
Skicka en kommentar