Sveriges Radio om kvinnors rädsla för att utsättas för sexualbrott ➔ SR ”glömmer” nämna vilka som främst ligger bakom våldtäkterna
Senaste avsnittet av Sveriges Radios främsta program för grävande journalistik, ”Kaliber”, handlar om hur ”rädsla och otrygghet” påverkar unga kvinnors vardag och vad de unga kvinnorna gör åt det.
Sveriges Radio beskriver programmet ”Kaliber” så här:
”P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.”
Statsradion utger sig alltså här för att vara granskande journalister. Ändå lägger ”Kaliber” hela 30 minuters programtid på ett allvarligt samhällsproblem (unga kvinnors otrygghet) – utan att korrekt definiera problemet och utan att alls snudda vid de bakomliggande orsakerna.
Otrygghet och utsatthet
”Kaliber” talar om kvinnors ”upplevda otrygghet” och hänvisar till Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU) som enligt ”Kaliber” sedan början av 2000-talet har:
”visat att kvinnor är den grupp som upplever störst otrygghet när de vistas utomhus under kvällstid i sitt bostadsområde, särskilt unga kvinnor.”
Men Sveriges Radio ”Kaliber” undanhåller för allmänheten att NTU inte enbart mäter ”upplevd otrygghet och oro” – utan också ”självrapporterad utsatthet”. Det vill säga, andelen kvinnor (och män) som uppger att de utsatts för olika typer av brott, bland annat sexualbrott.
Och här framgår av NTU att den självrapporterade utsattheten för sexualbrott mer än tredubblats mellan 2006 och 2022, från 1,5 till 4,7 procent av befolkningen (källa: NTU 2023) (NTU 2023 är den senast genomförda undersökningen. Undersökningen är tillbakablickande och har alltid ett års ”eftersläpning”).
Utsatthet för sexualbrott är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män (7,8 respektive 1,2 procent) enligt Brottsförebyggande rådet/NTU. Bland såväl kvinnor som män är andelen störst i åldersgruppen 20–24 år, där 29,2 procent av kvinnorna och 4,4 procent av männen uppger att de utsatts.
Att Sveriges Radio undanhåller ”utsatthet för sexualbrott” och bara väljer att rapportera om självupplevd otrygghet, är vilseledande journalistik. Som att kvinnor som uppger att de varit utsatta för sexuellt våld bara inbillar sig.
Överrepresentation – en bakomliggande orsak
Sveriges Radios granskande journalister bortser också från de bakomliggande orsakerna till ökningen under 2000-talet av *både* kvinnors rädsla/oro för att utsättas för sexualbrott *och* kvinnors självupplevda och faktiska utsatthet för sexualbrott.
Två av de fem grundläggande journalistiska frågorna är just ”Vem?” och ”Varför?”. Detta tycks alltså ändå inte bekomma Sveriges Radios främsta grävande journalister.
Men – utan att göra anspråk på en heltäckande förklaring – går det inte med intellektuell hederlighet i behåll, att bortse från den kraftiga överrepresentationen bland gärningsmän med utländsk bakgrund.
Överrepresentationen hos gärningsmän med ursprung i vissa länder/regioner i synnerhet, i första hand Mellanöstern och Afrika, är påfallande.
Och med de senaste årtiondenas mycket stora invandring från länder/regioner med kraftig överrepresentation i sexualbrott är det inte osannolikt att detta, helt eller delvis, kan förklara stora delar av ökningen.
Vilseledande journalistik – ett demokratiproblem
Trots all känd kunskap om sexualbrottsstatistiken väljer ”Kaliber” ändå att inte upplysa sina lyssnare om det faktum att invandrare är kraftigt överrepresenterade som gärningsmän.
Tvärtom väljer ”Kaliber” att överhuvudtaget inte rapportera om gärningsmännen. Istället ligger fokus i programmet helt på brottsoffren.
Men vad skulle samhället kunna göra annorlunda om vi vore mer medvetna om bakgrunden till problemet?
Att ”public service”, i detta fall Sveriges Radio, på detta sätt vilseleder allmänheten i för svenska väljare viktiga frågor, som ”brott och straff” är ett reellt demokratiproblem.
Hur ska t.ex. unga kvinnor/kvinnor kunna göra välgrundade politiska ställningstaganden vid val till riksdagen vart fjärde år om ”public service” (och stora delar av övrig etablissemangsmedia) inte ger en korrekt bild?
---
Relaterat:
Kommentarer
Skicka en kommentar