I allmänhetens tjänst - granskning av public service

Sveriges Radios inslag fälls. Tre veckor före riksdagsvalet i höstas höll dåvarande socialdemokratiska finansministern Mikael Damberg en pressträff om den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Enligt Damberg hade Sverige bra tillväxt, men var på väg in i en lågkonjunktur. Sveriges Radio rapporterade från pressträffen och statsradions reporter påstod att: ”Sverige går in i det här med starka offentliga finanser och från en nivå med låg arbetslöshet”. Inslaget anmäldes till Granskningsnämnden för radio och tv. Enligt anmälaren stämde det inte att Sverige hade låg arbetslöshet – i själva verket hade vi EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Granskningsnämnden konstaterar i sitt beslut att Sveriges Radios påstående om ”låg arbetslöshet” var felaktigt och att uttalandet gav en missvisande bild av utgångsläget i Sverige inför kommande lågkonjunktur.  Enligt Granskningsnämnden strider därför inslaget mot kravet på saklighet.  Kravet på saklighet innebär att uppgifter som är av betydelse

Ett inslag i SVT Morgonstudion den 21 januari hade rubriken ”Den sista öde byn i katastrofzonen får invånare – Invånare tas emot vid Fukushima”. Nyhetsuppläsaren säger följande: ”Den sista ödebyn i katastrofzonen i japanska Fukushima får nu ta emot invånare igen. Men hittills är det bara femton personer som vågat ansöka om att bo där. Före jordbävningen och härdsmältan 2011 hade den lilla byn Futaba runt 5600 invånare. Sen dess har byn hört till de avstängda områdena medan man sanerat orten och först nyligen godkände alltså myndigheter att människor får flytta tillbaka. Katastrofen i Fukushima ledde till att över 18 400 människor förlorade sina liv eller klassades som saknade.”    Vi uppmärksammade inslaget   i ett inlägg  som fick stor spridning. Vi  skrev bland annat  att SVT:s inslag var grovt vilseledande och att själva kärnkraftsolyckan i Fukushima indirekt ledde till 2 202 dödsfall. Men dessa dödsfall var en följd av själva evakueringen, främst orsakade av nedkylning, försämrin

I fredagens SVT Morgonstudion påstod SVT att ”katastrofen i Fukushima ledde till att över 18 400 människor förlorade sina liv eller klassades som saknade”.  Vi konstaterade då att inslaget var grovt vilseledande. Vår artikel fick stor spridning i sociala medier.  Nu har SVT publicerat en rättelse . Rättelsen sändes i tisdags morse i SVT Rapport/Morgonstudion.   Rättelsen är tyvärr, om möjligt, ännu mer vilseledande.  SVT återupprepar ordet ”härdsmälta” i sin rättelse, men undanhåller återigen för tittarna att det endast finns ett bekräftat dödsfall på grund av strålning i Fukushima, men inga dödsfall till följd av akut strålning.  Däremot dödade jordbävningen och den efterföljande tsunamin mer än 19 000 personer i Tohoku-området och största staden i regionen, Sendai, drabbades hårt av förödelsen.  Rättelsen i SVT Rapport 2022-01-25, kl. 07:00 Relaterat: SVT vilseleder grovt om kärnkraftsolyckan i Fukushima

SVT Morgonstudion 2022-01-21 I fredagens SVT Morgonstudion  påstår SVT att ”katastrofen i Fukushima ledde till att över 18 400 människor förlorade sina liv eller klassades som saknade”. Detta är grovt vilseledande. Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en jordbävning som åtföljdes av en tsunami som slog in över nordöstra delen av landet, vilket utlöste tre härdsmältor vid kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi. Detta är den största kärnkraftsolyckan sedan Tjernobyl år 1986.  Jordbävningen och den efterföljande tsunamin dödade  mer än 19 000 personer i Tohoku-området. Den största staden i regionen, Sendai, drabbades hårt av förödelsen utmed kusten. Själva kärnkraftsolyckan i Fukushima ledde indirekt till 2 202 dödsfall. Men dessa dödsfall var en följd av själva evakueringen, främst orsakade av nedkylning, försämring av underliggande medicinska problem och uttorkning. Det finns endast ett bekräftat dödsfall på grund av strålning, men inga dödsfall till följd av akut strålning.  Däremot kan

Förra året rapporterade SVT om hur Nytorpsskolan i Angered ”kom ur krisen” genom att skolans rektor medvetet spräckte budgeten med fem miljoner kronor och vidtog en rad åtgärder för att ”rädda eleverna på skolan”.   Enligt SVT lyckades skolans ”succémetod” drastiskt sänka elevfrånvaron och andelen elever i nian som slutade med godkänt i alla ämnen ökade med 11 procentenheter.  Ett år senare visar det sig tyvärr att SVT:s tidigare hyllningsreportage har kommit ordentligt på skam.  Lärarförbundets tidning ”Läraren” rapporterar nu om en katastrofal situation med lärare som hotas och misshandlas, och där den hårdbantade personalstyrkan har utrustats med trygghetslarm. Nyligen anmälde Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund Nytorpsskolan till Arbetsmiljöverket. Dessutom står det klart att ytterligare fyra tjänster ska bort på skolan.  Av de 360 eleverna på Nytorpsskolan har fyra svensktalande föräldrar. De allra flesta läser svenska som andraspråk, trots att de är födda i Sverige. Och s

Vi har tidigare rapporterat om SVT:s korta tidsserier här . Denna gång är det SVT Rapport  (2019-12-20) som rapporterar om dödsskjutningarna runtom i Sverige. I inslaget redovisar SVT en tidsserie över antalet skjutningar och dödsskjutningar. Problemet är, liksom tidigare, att tidsserien är så kort (2017–2019) att den är direkt vilseledande. Om man enbart tittar på SVT:s redovisning framstår det som att dödsskjutningarna ligger på en stabil nivå: 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (till och med 15 december): 38 st Men om man istället förlänger tidsserien ser man att antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation: 1990–94: 4 st 1995–99: 7 st 2000–04: 8 st 2005–09: 9 st 2010–14: 14 st 2015: 28 st 2016: 28 st 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (till och med 15 december): 38 st Återigen ställer vi frågan, vad är syftet med den korta tidsserien, SVT? För oss på IAT framstår det som oerhört allvarligt att statstelevisionen hanterar statistik på detta missvis

I inslag i  gårdagens SVT Agenda , innan den beryktade intervjun med Stefan Löfven om gängvåldet, redovisade SVT en tidsserie över antalet dödsskjutningar. Problemet är att tidsserien är så kort (2017–2019) att den är direkt vilseledande. Om man enbart tittar på SVT:s redovisning framstår det som att dödsskjutningarna ligger på en stabil nivå: 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (fram till 14 november): 32 st Om man istället  förlänger tidsserien  ser man att antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation: 1990–94: 4 st 1995–99: 7 st 2000–04: 8 st 2005–09: 9 st 2010–14: 14 st 2015: 28 st 2016: 28 st 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (fram till 14 november): 32 st Vad är syftet med den korta tidsserien, SVT? För oss på IAT framstår det som oerhört allvarligt att statstelevisionen inför en intervju med landets högst politiskt ansvarige, i en av Sveriges ödesfrågor, som den grova gängbrottsligheten utgör, hanterar statistik på detta missvisande sätt.