I allmänhetens tjänst - granskning av public service

Rapparen Yasin är en av Sveriges största artister med flera topplaceringar på Spotify och andra topplistor. Samtidigt pekas han av polisen ut som ledande medlem i Rinkebygänget Shottaz som, i sin rivalitet med den så kallade Dödspatrullen, ligger bakom flera mord och mordförsök i Stockholm de senaste åren. I SVT-dokumentären ”Yasin” berättar rapparen om sin musik, sina drömmar och ambitioner och tiden sedan han släpptes ur häktet – där han var misstänkt för att ha mördat en vän. Han är tidigare dömd till fängelse i drygt två år för grovt vapenbrott. Tänker SVT på signalvärdet detta skickar ut?  Även om Yasin i dokumentären säger sig ha lämnat det kriminella livet kan det absolut tolkas som att man kan gå med i kriminella gäng och begå grova brott, för att sedan ändå välkomnas in i värmen efter avtjänat straff. De yngre barnen ser upp till gängen (”de coola killarna"). Signalen från SVT till kidsen blir: begå brott, ”fuck life” och vi gör dig till tv-kändis. När ska SVT ta sitt a

Replik till Sveriges Radios vd Cilla Benkös och programdirektör Björn Löfdahls debattartikel i Expressen ” Med public service får du opartiska nyheter ”. Debattartikeln från Cilla Benkö och Björn Löfdahl om svensk public service måste bemötas på flera motsägelsefulla punkter. För det första : Benkö och Löfdahl agerar ju själva som parter i målet. De är representanter för det public service de med emfas hävdar är opartiskt. Redan där faller ju opartiskheten. De talar i egen sak. För det andra : artikelförfattarna pekar ut mediebevakningen i USA inför presidentvalet som ett avskräckande exempel. De menar att polariseringen och politiseringen av nyheterna lett till att kommersiella medier har positionerat sig och ’valt sida’. Ja, det är ju så den amerikanska mediemarknaden fungerar. Inget konstigt eller fel med det alls. USA har fria medier och inga statligt betalda TV-kanaler eller tidningar. I USA får skattebetalarna själva välja vilka nyheter de vill titta på och vilka tidningar de vil

I slutet av januari i år begärdes en man i 40-årsåldern häktad, misstänkt för mord på sin hustru på en gård i Graninge i Sollefteå. Mannen förnekade ansvar för mord, men medgav grovt vållande till annans död. SVT rapporterade om händelsen 31 januari. Vad SVT då inte nämnde var att mannen hade förtroendeuppdrag i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna, något vi uppmärksammade i inlägg på Facebook och Twitter dagen därpå. Enligt SVT:s egna riktlinjer gäller nämligen att det finns anledning till namn- och bildpublicering om personen som dömts, eller på starka grunder misstänks, är en offentlig person som en politiker, VD eller annan person i ansvarsposition.  Att mannen på starka grunder var misstänkt för mord framgår av häktningen och hans eget erkännande. Skäl för namn- och bildpublicering har därför funnits enligt SVT:s riktlinjer. Men det dröjde ända till sommaren, den 21 juli 2020, innan SVT redovisade att mannen var S-politiker, detta efter att han dömts till livstids fängels

Nyligen gick brittiska ”public service”-bolaget BBC ut med hårdare riktlinjer för sin nyhetspersonal när det gäller aktivitet i sociala medier och deltagande i demonstrationer. BBC:s generaldirektör Tim Davie stipulerar hårda disciplinära åtgärder för nyhetspersonal som gillar, retweetar, eller på andra sätt tar ställning för en fråga som kan anses politisk. Om riktlinjerna inte följs kan den anställde bli avstängd från sociala medier, i förlängningen kan det bli fråga om uppsägning. Som ett svar på detta gick Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter, och Björn Löfdahl, programdirektör på Sveriges Radio, häromveckan ut och hävdade att det i Sverige redan finns liknande regler sedan länge. – Min uppfattning är att den här diskussionen har vi haft på SVT i nästan tio år, vi har varit väldigt tydliga med att ett ställningstagande i sociala medier, även på ett privat konto, anses vara offentligt. Det har haft konsekvenser där folk har fått andra arbetsuppgifter, sa Anne Lagercrant

I fem nyhetsinslag i SVT Morgonstudion den 18 juni 2020 påstod SVT att poliser i Atlanta misstänktes för brott efter att ha skjutit en obeväpnad svart man till döds i samband med ett ingripande. Granskningsnämnden för radio och tv konstaterar i beslut den 2 november 2020 att ”NN” ( Rayshard Brooks, 27 år, vår kommentar ) vid skjutningstillfället höll i ett elchockvapen och att han därför får anses ha varit beväpnad. Uppgiften om att mannen var obeväpnad vid ingripandet innebär att inslaget strider mot kravet på saklighet och därför fälls inslaget. ”Påföljden” blir att SVT på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut. Det gjorde SVT Morgonstudion i sändning den 3 november 2020 (se bild).