N-ordet och SVT:s mörkande om afrofobi

I veckan rapporterade SVT Kulturnyheterna om hur det ”nedsättande n-ordet” nyligen förekommit som rätt svar på frågan ”mörkhyad person” i ett korsord i Nya Lidköpings-tidningen (NWT media).  
SVT intervjuade NWT:s mediechef, som beklagade det inträffade.  

– Vi har tagit kontakt med vår leverantör av korsord och påtalat detta och vi har också tagit bort krysset från e-tidningen, uppgav Mikael Rothsten, mediechef på NWT media, till SVT.  

Men det intressanta är hur SVT ofta lyfter fram rasism i samhället, samtidigt som SVT väljer att undanhålla relevant information om rasismen.  

När SVT förra året rapporterade om en kartläggning av hatbrott mot afrosvenskar som Brottsförebyggande rådet, Brå, genomfört, undanhöll SVT värdefull fakta för allmänheten.  

Brå:s kartläggning bygger på en granskning av drygt 430 polisanmälda ärenden om afrofobiska hatbrott, samt intervjuer med brottsutsatta.  

– Allvarligt våld och hatbrott är en dimension, men sen har man de här microaggressionerna och upplevelsen av diskriminering som märks i utredningen och påverkar afrosvenskars hälsa, framhöll Lisa Wallin, utredare på Brå, till SVT.  

Nicole Kavander, bakom podden Checkpoint, som beskriver sig som ”Politik, populärkultur, kreativitet och karriär från ett svart perspektiv” intervjuades i SVT Morgonstudion:  

”En vanlig konsekvens av att vara särskilt utsatt för hatbrott är att många afrosvenskar och svenskar med utländsk bakgrund upplever minoritetstress. Den orsakas av att man alltid måste vara beredd på att någonting kan hända, men också av att man inte känner sig trygg, vare sig hemma eller i skolan eller på arbetsplatsen” menade Kavander.  

Men hur ligger det till med svenskarnas rasism? Vad visade Brå:s kartläggning?  

Av Brå:s rapport framgår att andelen förövare med invandrarbakgrund (”annan minoritetsbakgrund”) är hela 44 procent. Det innebär att Sverige har den högsta andelen incidenter med förövare med invandrarbakgrund som begår afrofobiska hatbrott bland undersökta länder i Europa, där snittet var 31 procent.  

I förhållande till andelen av befolkningen är invandrare i själva verket överrepresenterade när det kommer till afrofobiska hatbrott.  

Att som afrikan ha utsatts för rasistiskt våld av en högerextremist var förhållandevis ovanligt och rapporterades av lika många i Sverige som i de andra studerade länderna, i snitt två procent.  

Men denna, enligt vår uppfattning relevanta information, undanhöll alltså SVT från sina tittare/läsare, när de presenterade Brå:s kartläggning.  

Varför kan man undra? Det är nästan som om SVT vill att allmänheten ska tro att rasism och afrofobi är ett problem som enbart är kopplat till ”etniska svenskar” och högerextremister.  

SVT kallar sig ”public service” och säger sig vara ”i allmänhetens tjänst”.  

Men i detta och många andra fall vilseleder SVT allmänheten och bidrar inte till att förmedla en korrekt lägesanalys. Detta motverkar i sin tur en faktabaserad och konstruktiv samhällsdebatt när Sverige kanske behöver det som mest. 

Det är inte att vara i allmänhetens tjänst.

---

Relaterat: 

Vita kan inte drabbas av rasism, enligt SVT