När ska SVT och Sveriges Radio tydliggöra regeringens prioriteringar i statsbudgeten för väljarna?

Hur många väljare känner till att statens budgeterade underskott för 2021 är drygt 67 miljarder kronor? Att regeringen trots detta underskott ger nästan 47 miljarder kronor till internationellt bistånd, dvs. att Sverige lånar pengar för att ge till andra länder?

Hur många av väljarna är medvetna om att statens utgifter för migration och internationellt bistånd enligt 2021 års statsbudget ligger på drygt 56 miljarder kronor och motsvarar statens samlade kostnader för rättsväsendet (polis, åklagare, domstolar och kriminalvård)?

Som vi tidigare påpekat är ansvarsutkrävande och att granska makten en av journalistikens viktigaste uppgifter. 

Vi menar att en central del i detta är att kritiskt granska regeringens hantering av skattebetalarnas pengar. I det ingår att göra begripligt för väljarna hur regeringens prioriteringar ser ut och hur skattemedlen används.

Så vad beror det på att skattefinansierade SVT och Sveriges Radio inte grundligare granskar statens utgifter och tydligare redovisar det för allmänheten?

En möjlig förklaring är ”vänsterlutning”, men kan det finnas andra orsaker?

SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion finansieras genom den så kallade public service-avgiften. Avgiften är enligt Skatteverket en skatt trots att den benämns avgift och dras tillsammans med övrig skatt. Public service-avgiften uppgår till 1 329 kronor per person och år för alla med en årlig beskattningsbar förvärvsinkomst på 132 990 kronor eller mer.

Avgifterna till ”public service” uppgår enligt statsbudgeten för 2021 till drygt 9 miljarder kronor, vilket är 1 miljard mer än kostnaden för ”Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering” i statsbudgeten.

Kan det möjligen vara så att skattefinansierade ”public service” inte vill riskera att ”kasta sten i glashus” och därför undviker att kritiskt granska vart skattebetalarnas pengar går?

---

Bild: Steget Efter