Lena Malmberg (MED): Avveckla public service

Vi intervjuar Lena Malmberg, demokratipolitisk talesperson för Medborgerlig Samling, om partiets syn på public service.

Hur ser Medborgerlig Samling (MED) på public service?

Medborgerlig Samling har en enkel och tydlig uppfattning om public service. I teorin ska public service utgöra en viktig samhällstjänst till medborgarna, men tyvärr har deras funktion under åren blivit alltmer politiserad. Den vinkling i nyhets- och debattprogram som förekommer utarmar det folkliga förtroendet. Av den anledning anser MED att public service ska avvecklas.

Vad är det med public service som är problematiskt?

Enkelt uttryckt: politiseringen. Att det fagra talet i uppdragsbeskrivning om att public service ska vara opartiskt och oberoende inte genomförs i praktiken på det sätt det borde. Därför påverkas trovärdigheten negativt.

Hur vänstervridet bedömer ni att public service är och vad har det för konsekvenser?

MED anser att de som verkar inom koncernen, och som därmed påverkar SVT:s och SR:s utbud, inte återspeglar Sveriges politiska sammansättning som helhet. Detta faktum har belysts, vid mer än ett tillfälle, i de studier som genomförts vid Göteborgs universitet under ledning av professor Kent Asp.

Undersökningarna har visat att partilojaliteter hos anställda vid SVT och SR är kraftigt vänsterlutande. Det finns säkert skäl till varför den senaste undersökningen, som gjordes år 2011, nu inte går att finna online längre. Dock finns en skärmdump från undersökningen, vilken syns i bifogad illustration.

Undersökningen år 2011 föregicks av en liknande undersökning år 2006 som påvisade ungefär samma resultat som undersökningen från 2011 – nämligen kraftig vänsterlutning inom journalistkåren som helhet och inom public service i synnerhet.  

Skulle det vara möjligt att förändra public service inifrån, och i så fall hur?

Inte som det ser ut nu. Det sitter liksom ingjutet i väggarna hos koncernbolagen. Det enda raka, enligt Medborgerlig Samling, är en avveckling. De som verkar inom koncernen och som påverkar SVT och SR återspeglar inte landets politiska sammansättning som helhet. Vinklingen i nyhets- och debattprogram gör att det påverkar förtroendet för deras produktioner.

Har MED någon konkret handlingsplan för hur en avveckling av public service skulle se ut om ni skulle sitta i regeringsställning?

Medborgerlig Samling avser att verka för en avveckling och att en kanal för begränsad samhällsinformation skapas. Utan att i detalj gå in på hur den kanalen skulle kunna se ut och vilken typ av program den skulle innehålla, kan man säga att det bör vara med fokus på samhällsupplysning i form av alltifrån direktsända debatter från politiska och andra centra men också vara en viktig informationskanal vid olika typer av krisinformation som ska distribueras till allmänheten. Nyhetsrapportering är den del av public services nuvarande uppgifter som är mest omdebatterat, och där det ofta förs fram kritik mot att kravet på ”opartiskhet” inte uppfylls, så det är svårt att se hur en helt opartisk nyhetsrapportering ska kunna produceras. Frågan är om det ens är möjligt.

Vad tror ni om public services framtid?

Ju fler som får upp ögonen för hur public service används medvetet och omedvetet som taltratt för olika särintressen, desto mer kommer trycket att öka på förändring. Omfattande förändring och/eller nedläggning – helt. I takt med att alltfler inser det orimliga att vi har ett extremt dyrt public service som inte håller sig till de föreskrifter om opartiskhet som ingår i uppdraget och samtidigt sitter och använder skattemedel för att bedriva underhållningstelevision, så kommer kraven på reformering att skärpas.

Underhållningsmarknaden sköts redan på affärsmässiga grunder (utan tvångsavgifter liknande public services) av allt ifrån Netflix till C More, HBO och andra innehållsleverantörer. Svenska skattemedel ska användas till samhällets kärnuppgifter som att hålla igång försvaret, utbildning, vård, omsorg, infrastruktur etc.,inte för att producera och köpa in TV-serier i den omfattning som nu sker.

I en förtroendeundersökning från 2020 visar siffror också att förtroendet för public service är lägre bland M, KD och SD än hos väljare som sympatiserar med S, V, MP, L och C, vilket ju på ett synnerligen tydligt sätt också korrelerar med partisympatier hos de anställda på SVT och SR. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att tro att politisk färgning av public services uppdrag går att undvika när man ser dessa fakta presenterade.

 Tack! Har du något ytterligare du vill tillägga?

I övrigt kan nämnas att den granskningsnämnd som har till uppgift att granska de anmälningar som kommer in från allmänheten nog mer får betraktas som ett alibi för koncernens bolag, att det faktiskt går att anmäla om man inte är nöjd med hur public service sköter sitt uppdrag. Problemet är bara att fällningarna är så få i förhållande till antalet anmälningar som kommer in, att många nog lite uppgivet slår ut med armarna och tycker att det inte ens lönar sig att anmäla. Då tjänar Granskningsnämnden istället som en effektiv och skyddande grindvakt mellan public service och allmänheten.

När det gäller just anmälningar kring opartiskhet visar statistik att endast 50 programinslag av 5,723 anmälningar under fem år fälldes för opartiskhet. Det motsvarar 8,7 promille. Den här typen av siffror brukar också användas av public service själva när kritik om brist på opartiskhet förs fram. De menar att de är opartiska eftersom de minsann har så få fällningar. De talar helst inte om hur många gånger de blir anmälda. Det finns med andra ord en stor skillnad i hur allmänheten upplever bolagens förmåga att leva upp till opartiskhet och hur Granskningsnämnden väljer att se på det. Det gör att Granskningsnämnden blir en tämligen tandlös institution för att kunna komma tillrätta med problematiken kring hur väl public service lever upp till sitt uppdrag.

Avslutningsvis vill jag bara nämna att det är en gåta för oss i MED hur Moderaterna kunde godkänna den gigantiska finansieringen av public service genom en obligatorisk avgiftsinsamling från alla skattebetalare. Tidigare fanns i alla fall möjligheten att slippa betala för public service genom att helt enkelt avstå tv-innehav, men nu har den möjligheten stängts helt. Vi menar att de 54 miljarder kronor som public service kostar skattebetalarna under sex år, kunde ha gjort betydligt bättre nytta på andra sätt än att finansiera en tjänst som i mångt och mycket inte alls håller måttet inom ramen för uppdraget. Låt folket själv välja vilket tv-utbud de vill betala för, utan att tvingas av staten.

---

Relaterat:

”Med public service får du partiska nyheter”