I allmänhetens tjänst - granskning av public service

För första gången sedan 2005 har Brottsförebyggande rådet, på grund av stor efterfrågan, bestämt att undersöka sambandet mellan brottslighet och gärningsmannens bakgrund, rapporterar Sveriges Radio . I sitt reportage citerar Sveriges Radio justitieminister Morgan Johansson (S), som i februari 2018 hävdade att inga sådana kartläggningar behövs, ”eftersom de studier som redan gjorts räcker och att om man rensar för socioekonomiska faktorer så försvinner den överrepresentation bland personer med utrikes bakgrund som upptäckts tidigare”. Uppgiften är dock felaktig, vilket vi har påtalat flera gånger tidigare ( 1 , 2 ). Enligt Brottsförebyggande rådets rapport från 2005 , som är den senaste kartläggning som gjorts, försvann en fjärdedel* av skillnaderna rensat för socioekonomiska faktorer. Det betyder alltså att tre fjärdedelar av skillnaderna återstår efter att man rensat för socioekonomiska faktorer. Trots det påstås alltså i Sveriges Radios reportage att hela skillnaden i överr...

Tyskland står inför en dramatisk brist på arbetskraft och kommer att behöva 260 000 arbetskraftsinvandrare varje år fram till år 2060, rapporterar Sveriges Radio . Detta trots att sysselsättningen beräknas öka i den befintliga befolkningen. Uppgifterna kommer från en ny studie på initiativ av inflytelserika tankesmedjan Bertelsmann-stiftelsen Bristen på arbetskraft kommer inte att kunna lösas med arbetsmigration inom EU. Därför behöver drygt hälften av arbetskraftsinvandrarna, nära 150 000 personer, komma från andra länder: som Indien, Kina och Ryssland. Digitaliseringen löser inte heller problemet, snarare ökar behovet av medel- och högkvalificerad fackpersonal på tyska arbetsmarknaden, rapporterar Sveriges Radio. Men Sveriges Radio lyckas ändå blanda ihop korten. Reportaget illustreras med en bild på hur migranter korsar gränsen mellan Österrike och Tyskland 2015. Detta trots att studien tydligt visar att behovet är välutbildad arbetskraft, inte lågkvalificerad flyktinginv...

SVT har i flera sammanhang åberopat den så kallade demokratiparagrafen i radio- och tv-lagen. Nu senast i SVT:s slutdebatt inför valet, när SVT valde att  aktivt ta avstånd från ett uttalande av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Demokratiparagrafen anses bland annat innebära en skyldighet för SVT och SR att markera avståndstagande från eller bemöta antidemokratiska uttalanden. Hur kan det då komma sig att SVT och SR överhuvudtaget inte har uppmärksammat förre SVT-meteorologen och Miljöpartiets nya toppnamn till nästa års Europaparlamentsval, Pär Holmgren och hans syn på demokrati? Pär Holmgren har nämligen upprepade gånger förespråkat ett avskaffande av demokratin för att ”rädda klimatet” ( Magasinet Neo, 2009-12-10  och på Twitter, 2018-11-29 ). Att granska makten är en grundläggande journalistisk uppgift. Vi förväntar oss att SVT och SR snarast gör den granskning som demokratiparagrafen kräver.

 SVT:s Faktakollen  granskar  påståendet: ”…Sverige har den största andelen anlagda skolbränder i världen”. Enligt SVT är påståendet ”högst oklart”. SVT: ”Sammanfattning: Uppgiften om att Sverige har den största andelen anlagda skolbränder i världen har sin grund i en sex år gammal artikel publicerad i Forskning och Framsteg – och uppgiften används än i dag i såväl nyhetsartiklar som opinionstexter när skolbränder debatteras. Bland annat dök påståendet upp i en TT-intervju med Brandskyddsföreningens generalsekreterare Anders Bergqvist den 20 augusti i år. Men experterna som intervjuades i artikeln från 2012 är i dag långt försiktigare i sina uttalanden och det finns inte några internationella jämförelser när det kommer till skolbränder.” VÅR KOMMENTAR: Vad vill SVT ha sagt med sin faktagranskning? Granskningen landar inte i någon tydlig, egentlig slutsats. Är det verkligen en granskning värd att publicera? SVT kastar också sten i glashus. Det är nämligen int...

Riksdagens kulturutskott beslutade igår  att föreslå att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att nuvarande radio- och tv-avgiften ska ersättas av en ny avgift, public service-avgiften. Det blir i realiteten en skatt som ska tas ut av alla över 18 år som har en beskattningsbar inkomst. Skatten blir 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 blir avgiften maximalt drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med lägre inkomst får en reducerad avgift. Den nya avgiften ska tas ut från 1 januari 2019. Sverigedemokraterna är det enda riksdagspartiet som har tagit ställning mot den nya skatten. Allianspartierna låter alltså SD ensamt axla rollen som opposition mot tvångsfinansieringen av SVT, SR och UR som allt färre vill vara med och betala för. Det är sorgligt för friheten, att tvingas finansiera public service mot egen vilja. Det är också direkt pinsamt för Alliansen, som fortsätter ducka, trots återkommande missnöje med vänstervridningen....

Enligt SVT är löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige 12 procent. SVT hänvisar till organisationen Sveriges kvinnolobby . Men enligt statliga Medlingsinstitutet uppgår löneskillnaden i själva verket till 4,3 procent, när hänsyn tas till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid. När myndigheten Arbetsgivarverket beskriver den så kallade oförklarade löneskillnaden , som inte kan förklaras av mätbara faktorer, såsom arbetets svårighetsnivå och innehåll, arbetstidens omfattning, att fler män än kvinnor är chefer, att arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika myndigheter, att det finns skillnader i utbildning, erfarenhet eller i vilken region den anställde jobbar är skillnaden bara 0,4 procent.

Asia Bibi, kristen fembarnsmor från Pakistan, har suttit fängslad sedan 2009 efter anklagelser om hädelse. Anklagelserna fördes fram av en grupp muslimska kvinnor efter en dispyt i juni 2009 i provinsen Punjab. Kvinnorna plockade bär tillsammans, och de andra kvinnorna blev upprörda för att Bibi drack från samma vattenskål som muslimerna. ”Min Kristus dog för mig. Vad gjorde Mohammed för er?" ska Bibi ha sagt under bråket, vilket polisanmäldes som ett brott mot hädelselagen. I november 2010 dömdes Bibi till döden av en distriktsdomstol i Punjab, och en domstol i Lahore bekräftade domen 2014. I juli 2015 sköt Högsta domstolen upp verkställandet av domen, i väntan på att den skulle överklagas. 2011 mördades en guvernör och en minister som uttalat stöd för Bibi och kritiserat landets hårda hädelselagar. Häromveckan sammanträdde Högsta domstolen i Islamabad och håller nu på att skriva dom i det politiskt laddade målet. Det råder hätsk stämning på flera håll i Pakistan med kra...