Statsradio i maktens tjänst

I gårdagens Sveriges Radio ”Studio Ett” intervjuades Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. 

Bolund säger att han vill se att fler partier ”tar ansvar” och att det behövs fler ”brobyggare” och mindre av ”brorivare” och sådana som ”bara röstar emot”. 

Bolund får inga följdfrågor om Miljöpartiets ”brobyggande”.

Bolund säger sig vara övertygad om att det går att bilda ett samarbete så att ”vi inte riskerar att få en väldigt konservativ regering som stöds av Sverigedemokraterna, med de svåra konsekvenser som det skulle få”. 

Bolund upprepar att Miljöpartiet visat att de ”är brobyggare i svensk politik” och att de ”kan samarbeta brett, däremot inte med Sverigedemokraterna” som enligt Bolund ”river ner all den gröna politik” som genomförs. 

Alternativet är enligt Bolund att ”riskera att få en djupt konservativ regering som stöds av Sverigedemokraterna och då vet vi ju att det byggs ett samhälle som ingen av oss vill se, som bygger på polarisering, rädsla, minskad tillit mellan människor och ökad främlingsfientlighet”. Bolund säger att ”vi har ett ansvar att faktiskt hitta en annan väg för Sverige”

Studio Ett:s programledare har inga kritiska följdfrågor om Bolunds påståenden. 

Detta är anmärkningsvärt mot bakgrund av programledarens agerande i efterföljande intervju med Jimmie Åkesson.

Programledaren frågar Åkesson om det är värt att ha ”kanske en lång regeringsbildningsprocess igen för några månader innan det är dags för nästa val”. 

Åkesson svarar att ”varje dag som Stefan Löfven är statsminister är en förlorad dag för Sverige” och att han ”är alldeles övertygad om att det är värt det”. Programledaren avbryter Åkesson: ”men hade du hunnit gjort så mycket mer om du hade ett år på dig?”

Åkesson säger att ”framförallt hade jag hunnit göra mindre skada”. Enligt Åkesson har Stefan Löfvens regering ”varit väldigt skadlig för vårt land”. Januariavtalet bygger enligt Åkesson ”inte på någon vision om vilket samhälle vi ska ha” utan på aversion mot SD. Det är enligt Åkesson ”den gemensamma nämnaren för Januariavtalet”. 

Intervjun avslutas och programledaren säger att ”Socialdemokraterna, kan vi nämna, håller naturligtvis inte med om den bilden vi hörde här på slutet”. 

Studio Ett:s programledare hade alltså inga liknande ”brasklappar” när det gällde intervjun med Bolund. Däremot tyckte programledaren att det behövde påpekas att Socialdemokraterna minsann inte håller med om Åkessons uttalanden. 

Detta är inte opartisk journalistik i ”allmänhetens tjänst”. Det är statsradio i maktens tjänst.