”Public service”-journalisten Johan Romin: Journalister ska inte vara en del av regeringens PR-maskineri

Vi intervjuar Johan Romin, mångårig ”public service”-journalist, om sin syn på SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion

Du har arbetat inom svensk ”public service” sedan början av 1990-talet inom såväl SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Sedan några år tillbaka har du bytt bana och blivit historiker. Hur ser du på din tidigare arbetsgivare ”public service” idag? 

Public service har några av Sveriges bästa journalister anställda, särskilt politiska reportrar, dessa högaktar jag och ser upp till. 

Men jag är kritisk dels mot programutbudet i stort, där alltför stort fokus läggs på sådant som kommersiella aktörer kan sköta lika bra eller bättre, samt dels mot att det ofta finns en maktstödjande bias, en partiskhet, i det som sägs i programmen. Det här är något som avslöjas genom ordval, tonfall, ämnesval och perspektiv.

Vilka är de främsta fördelarna och nackdelarna med ”public service”?

Om Public service enbart gjorde det som de får sina pengar för att göra – producera opartisk och konsekvensneutral journalistik – hade jag inte haft några som helst invändingar mot det. Journalistik är livsnödvändig i ett demokratiskt samhälle.

Men alltför mycket pengar läggs på spel– och lekprogram som det inte borde gå skatt till.

Problemet är att Public service funnits så länge att det blivit en maktaktör i sig själv. Finansieringsmodellen premierar detta eftersom det inte finns något koppling mellan publikens / användarnas behov och önskningar och det som sänds.

Anser du att ”public service” är vänstervridet, och i så fall, är det ett problem? Går det att göra ”opartisk” journalistik?

Public service är stort och består av mängder med olika program. "Vänstervridningen" finns oftast inte representerad inom nyhetsverksamheten utan inom programverksamheten. Det är helt klart lättare att sälja in en dokumentär om en äldre "vänstervriden" kulturgubbe eller en vänsterpolitiker än att göra motsvarande med någon på liberal eller högersidan. Det är ett exempel. 

Ett annat exempel är vilken diskurs man har, alltså hur man talar om saker, vilka ordval man använder och vilket perspektiv som finns, här finns helt klart en mer "vänstervriden" diskurs. Diskursen är också mycket regeringsvänlig inom Public service och just nu har vi en socialdemokratisk regering vilket gör att det blir ett sådant perspektiv. 

En gång hörde jag en ekosändning där vartenda telegram började med "Regeringen har beslutat att" eller "Regeringen anser att". 

I närtid finns det flera exempel. Ett där den socialdemokratiska energipolitiken framställs som ett självklart perspektiv och norm och att mot denna finns "lokala motstånd som sätter käppar i hjulet". Ett annat exempel är hur Ekot rapporterar att "kommuner har haft svårt att ordna fram sommarjobb åt unga" – I den nyheten togs den socialdemokratiska diskursen och perspektivet för given och gjordes till en genomgående självklarhet i inslaget. Sveriges arbetsmarknadsminister medverkade och fick inte en enda kritisk motfråga med annat perspektiv.

Journalisters uppgift är inte att vara en del av regeringspartiets PR-maskineri eller kommunikationsplan, men tyvärr är det ofta så det är inom Public service. Ska tillägga att det här gäller inte SVT:s och SR:s politiska reportrar, som jag tycker är utmärkta. 

Det går helt klart att göra opartisk journalistik om journalister är professionella och gör sitt jobb. Om en läkare är vänsterpartist eller Sverigedemokrat är oväsentligt om han eller hon ska operera någon, läkaren ska göra sitt jobb. Samma sak med journalister.

I mediekritiska UR-serien ”Medialized” från 2011 som du var med och skapade ställs frågor som:

Varför tar medierna upp vissa ämnen men inte andra? Hur kan medierna vinkla reportage? Hur ser arbetssituationen ut för journalister runt om i världen? 

Hur stort ”problem” bedömer du att subtila vinklingar (ordval, urval, stämningsskapande musik, etc) är inom svensk ”public service”? Är vinklingarna medvetna? Hur tycker du att ”public service” har utvecklats sedan ”Medialized” sändes 2011? Är det något du skulle ha lagt till i serien idag?

Hade jag gjort serien idag hade jag haft många flera svenska exempel och försökt att vara mer självkritisk. Det är lätt att peka finger hur det ser ut i Colombia men svårare att peka på saker som händer på andra sidan en gräsmatta på Gärdet. 

Jag tycker dock att det blivit värre sedan 2011 och det har flera orsaker

Både SVT och SR försöker att apa efter kommersiell media genom att göra klickvänlig content till sina nya sajter. Det är bara att titta på dessa valfri dag så ser alla vad jag menar. Några rubriker från idag "Nike stämmer företaget bakom satansskon", "Britney Spears om uppmärksammade dokumentären: Skämdes". 

Det här är ingenting som hör hemma inom skattefinansierad Public service, anser jag. 

Hade Expressen skrivit detta hade jag inte brytt mig det minsta. Expressen lever på att publik hittar till sajten. Public service däremot får sina pengar eftersom statsmakterna ansett att det är viktigt med trovärdig information. Vad Britney Spears har att göra med det har jag mycket svårt att förstå.

Att Public service tar in kommersiellt innehåll handlar om att bolagen måste redovisa "publiken engagemang" för politikerna inför förnyandet av tillståndsperioderna. Det är alltså därför vi får läsa om Britney Spears och Djävulsskon, för att politiker ska fås att tro att det finns ett stort engagemang hos svenska folket, när människor i själva verket har klickat på fullständigt oseriösa nyheter som Expressen och Aftonbladet tar hand om så mycket bättre.

Gå gärna igenom Public service utbud, från enskilda nyheter till hela programserier, och tänk efter varenda en "Ska det gå skattemedel till detta?"

När svaret på frågan till en stor del blir "nej" då måste vi börja diskutera Public service.

Hur ser du på ”public services” framtid? Vad skulle behöva ändras?

Alla programformat som kommersiell media kan sköta ska också skötas av kommersiella aktörer. Alla nyheter som bara är till för att klickas på, och som saknar djupare värde eller analys ska bort från deras sajter. Här krävs ett aktivt redaktörsskap med starka profiler som kan säga "nej det där ska vi inte ha". Sådana personer med stor journalistisk integritet finns redan på SVT:s nyhetsredaktion men de jobbar med broadcast-TV och där finns heller inga clickbaits.

Tack! Har du något ytterligare du vill tillägga?

Ja. Svensk Public service måste reformeras. Jag tycker inte att det ska läggas ned. Men innehållet ska handla om sådant som är viktigt för demokratin och samtalsklimatet i samhället. Journalistiken ska vara sann, och relevant, och inte minst opartisk och konsekvensneutral.

Johan Romin:

• Började på Radio Kalmar 1992
• Har jobbat på Ekot, SVT Rapport och Aktuellt samt rader av olika programprojekt.
• Mellan 2001 och 2011 tv-producent på Utbildningsradion.
• Slutade på SVT sommaren 2019 efter sammanlagt nästan 17 år inom Public service.
• Johan Romin har nu paus som journalist och tar en master i historia på universitetet. Efter studierna planerar han att bli fristående skribent och historiker.