Konsekvensneutralitet eller komfortjournalistik?
"Too many people in the media cannot seem to tell the difference between reporting the news and creating propaganda."
Thomas Sowell, amerikansk ekonom och politisk filosof, om journalistikens fokus på agendajournalistik ("creating propaganda") och bristande konsekvensneutralitet ("reporting the news").
Med begreppet konsekvensneutralitet menas att nyheter som är sanna och relevanta ska publiceras utan hänsyn till konsekvensen i meningen vem som gynnas eller drabbas av nyheten.
Janne Josefsson uttrycker det så här:
– När jag gjorde valstugereportaget kom framför allt vänsterfolk fram: Det var ju bra att du gjorde så att inte borgarna vann. Det var aldrig min utgångspunkt. Min utgångspunkt måste ju vara att ställa de frågor som jag tycker är relevanta. Vem som tjänar eller förlorar på det ... Om vi som journalister går in för den inställningen, då är det inga journalister längre. Då är det förklädd propaganda.
Med komfortjournalistik menar vi att av rädsla och bekvämlighet undvika de svåra frågorna – i motsats till att rapportera konsekvensneutralt.
"Dags att skrota konsekvensneutraliteten?" var frågeställningen och rubriken på Publicistklubbens #pkdebatt i januari förra året.
Journalisten Lasse Granestrand deltog, men tyckte att rubriken var "alldeles åt helvete och jättekonstig".
Hans eget förslag till rubrik löd istället:
"Fick flyktinginvandringen medierna att överge konsekvensneutraliteten?" Hans eget svar på frågan är "ett rungande ja".
Sakine Madon nämndes tillsammans med sin omdebatterade krönika "Journalister vinklar för att inte gynna SD". Att det förhåller sig så var också något som bekräftades i debatten på Publicistklubben.
Det är vår bestämda uppfattning att bristen på konsekvensneutralitet inom public service och övrig etablerad media har varit – och är – oerhört skadlig för Sverige och svensk samhällsdebatt.
Dessutom bidrar "agendajournalistiken" och "komfortjournalistiken" till att steg för steg underminera förtroendet för public service och etablerad media, vilket i förlängningen kan skada demokratin.
Maktförskjutningen – där makten över informationen är bruten – medför samtidigt en "hyperdemokrati" som på en och samma gång kan ge instabilitet och vitalisera demokratin.
Thomas Sowell, amerikansk ekonom och politisk filosof, om journalistikens fokus på agendajournalistik ("creating propaganda") och bristande konsekvensneutralitet ("reporting the news").
Med begreppet konsekvensneutralitet menas att nyheter som är sanna och relevanta ska publiceras utan hänsyn till konsekvensen i meningen vem som gynnas eller drabbas av nyheten.
Janne Josefsson uttrycker det så här:
– När jag gjorde valstugereportaget kom framför allt vänsterfolk fram: Det var ju bra att du gjorde så att inte borgarna vann. Det var aldrig min utgångspunkt. Min utgångspunkt måste ju vara att ställa de frågor som jag tycker är relevanta. Vem som tjänar eller förlorar på det ... Om vi som journalister går in för den inställningen, då är det inga journalister längre. Då är det förklädd propaganda.
Vi på IAT har myntat begreppet "komfortjournalistik" fritt efter inspiration av Sanna Raymans "komfortfeminism".
Med komfortjournalistik menar vi att av rädsla och bekvämlighet undvika de svåra frågorna – i motsats till att rapportera konsekvensneutralt.
"Dags att skrota konsekvensneutraliteten?" var frågeställningen och rubriken på Publicistklubbens #pkdebatt i januari förra året.
Journalisten Lasse Granestrand deltog, men tyckte att rubriken var "alldeles åt helvete och jättekonstig".
Hans eget förslag till rubrik löd istället:
"Fick flyktinginvandringen medierna att överge konsekvensneutraliteten?" Hans eget svar på frågan är "ett rungande ja".
Sakine Madon nämndes tillsammans med sin omdebatterade krönika "Journalister vinklar för att inte gynna SD". Att det förhåller sig så var också något som bekräftades i debatten på Publicistklubben.
Det är vår bestämda uppfattning att bristen på konsekvensneutralitet inom public service och övrig etablerad media har varit – och är – oerhört skadlig för Sverige och svensk samhällsdebatt.
Dessutom bidrar "agendajournalistiken" och "komfortjournalistiken" till att steg för steg underminera förtroendet för public service och etablerad media, vilket i förlängningen kan skada demokratin.
Maktförskjutningen – där makten över informationen är bruten – medför samtidigt en "hyperdemokrati" som på en och samma gång kan ge instabilitet och vitalisera demokratin.
Kommentarer
Skicka en kommentar