I allmänhetens tjänst - granskning av public service

Vi har tidigare rapporterat om SVT:s korta tidsserier här . Denna gång är det SVT Rapport  (2019-12-20) som rapporterar om dödsskjutningarna runtom i Sverige. I inslaget redovisar SVT en tidsserie över antalet skjutningar och dödsskjutningar. Problemet är, liksom tidigare, att tidsserien är så kort (2017–2019) att den är direkt vilseledande. Om man enbart tittar på SVT:s redovisning framstår det som att dödsskjutningarna ligger på en stabil nivå: 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (till och med 15 december): 38 st Men om man istället förlänger tidsserien ser man att antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation: 1990–94: 4 st 1995–99: 7 st 2000–04: 8 st 2005–09: 9 st 2010–14: 14 st 2015: 28 st 2016: 28 st 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (till och med 15 december): 38 st Återigen ställer vi frågan, vad är syftet med den korta tidsserien, SVT? För oss på IAT framstår det som oerhört allvarligt att statstelevisionen hanterar statistik på dett...

SVT: ”Brottsligheten i Malmö är den lägsta på 20 år.” Vår kommentar: SVT tycks alltid stå redo att tona ner allvarliga samhällsproblem, oavsett om det handlar om bristande integration, IS-terrorism eller invandringens konsekvenser för kommunernas ekonomi. När det kommer till brottslighet redovisar SVT alltid hellre minskningar än ökningar och väljer ofta att fokusera på människors oro istället för faktisk utsatthet för brott. Detta har vi rapporterat om åtskilliga gånger. När nu Malmöpolisen redovisar sin  årliga trygghetsmätning  är SVT inte sena med att lyfta fram att ”brottsligheten i Malmö är den lägsta på 20 år”. Att Malmöpolisen samtidigt beskriver en ”ny, ökad hänsynslöshet i brotten” är ingenting som SVT redovisar. Det är också just detta som är ett av grundproblemen i SVT:s rapportering och som steg för steg urholkar förtroendet för SVT hos en allt bredare allmänhet. Se hela SVT Rapports nyhetsinslag  här .

SVT:s program ”Politik i bokhyllan” från i somras fälls av Granskningsnämnden . Programledaren Erik Fichtelius intervjuade författaren och journalisten Kajsa Norman om hennes bok ”En alldeles svensk historia”. Boken handlar om integrationsutmaningarna i Sverige, med avstamp i sexövergreppen på ungdomsfestivalen We are Sthlm sommaren 2015 i Kungsträdgården. Vi  rapporterade om  om det märkliga inslaget  efter att programmet sändes i juni. Granskningsnämnden anser att SVT-programledaren Fichtelius uttalanden, bland annat om att de sexuella övergreppen inte var bekräftade och att det inte blivit någon rättssak av dem, gav intrycket att det inte skulle ha skett sexuella övergrepp under festivalen. Framställningen var därför enligt nämnden missvisande. Nämnden anser att det ”beriktigande” som SVT sände den 20 juni inte tillräckligt korrigerade felaktigheten i programmet. SVT har därmed enligt Granskningsnämnden inte följt bestämmelsen om beriktigande. Mot den bakgrunden...

I inslag i  gårdagens SVT Agenda , innan den beryktade intervjun med Stefan Löfven om gängvåldet, redovisade SVT en tidsserie över antalet dödsskjutningar. Problemet är att tidsserien är så kort (2017–2019) att den är direkt vilseledande. Om man enbart tittar på SVT:s redovisning framstår det som att dödsskjutningarna ligger på en stabil nivå: 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (fram till 14 november): 32 st Om man istället  förlänger tidsserien  ser man att antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation: 1990–94: 4 st 1995–99: 7 st 2000–04: 8 st 2005–09: 9 st 2010–14: 14 st 2015: 28 st 2016: 28 st 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (fram till 14 november): 32 st Vad är syftet med den korta tidsserien, SVT? För oss på IAT framstår det som oerhört allvarligt att statstelevisionen inför en intervju med landets högst politiskt ansvarige, i en av Sveriges ödesfrågor, som den grova gängbrottsligheten utgör, hanterar statistik på detta missvisande...

Polisen går regelbundet ut med efterlysningar, information om brott och andra händelser för att få hjälp från allmänheten . Men Polisen är missnöjd med att medierna många gånger inte återger bilder, texter, platser och annan information som Polisen vill nå ut med. Därför finns planer inom Polisen på att starta en egen motsvarighet till ”Efterlyst”. Detta rapporterar Medierna i P1 . Vi på IAT uppmärksammar ofta hur SVT och SR ”mörkar” information i samband med Polisens efterlysningar. För oss framstår det som mycket anmärkningsvärt att ”public service” inte hjälper Polisen när de behöver tips och information för att t.ex. kunna hitta och lagföra grova brottslingar. Vi undrar på vilket sätt denna bristande vilja att bistå Polisen är i allmänhetens tjänst. Nu verkar Polisen i alla fall ha kommit till slutsatsen att SVT och SR och övriga medier inte är att lita på i dessa fall. Det är en korrekt och fullt rimlig slutsats, men samtidigt ett kraftigt underbetyg.

I gårdagens partiledardebatt i SVT argumenterade Ulf Kristersson (M) att det i dag finns en brist på el i Sverige, medan Stefan Löfven (S) svarade att överskottet är jättestort men att kapaciteten i elöverföringen behöver bli bättre. SVT valde att faktagranska påståendena genom att intervjua Ola Carlson, biträdande professor i förnybar elkraftproduktion vid Chalmers Tekniska högskola. Professorn ger S-ledaren rätt i båda påståendena. I samma partiledardebatt påstod Per Bolund (MP) i debattduell mot Ebba Busch Thor (KD) om brott och straff att regeringen infört världens hårdaste lagstiftning när det gäller våldtäkt. Detta falska påstående har dock SVT valt att inte faktagranska. Vi undrar varför.

Hej SVT, ni kommer säkert ihåg att ni utlovade ett kompetensregn i samband med flyktingvågen. Hur vore det med en uppföljning? Signalerna runtom i landet är ju snarare tvärtom, att de som kommit till Sverige har osedvanligt låg utbildning. SVT påstod att Sverige fått den största akademiska tillströmningen hittills och att var tredje syrisk flykting var högutbildad . Men i själva verket var det bara 10 procent av de syrier, den största asylgruppen 2015, som kom mellan 2009 och 2013 som hade en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer, något som framkommer i SCB:s rapport ” Utbildningsbakgrund bland utrikesfödda ” (2014). Detta uppmärksammades av Rebecca Weidmo Uvell i en krönika i Dagens Samhälle redan 2015. Enligt SCB:s definition är idag 15 procent av invandrare från Syrien boende i Sverige i åldern 25-64 år högutbildade. Istället för en massiv import av kunskap som SVT påstod har det visat sig att resultaten för utomeuropeiska invandrare i kunskapsproven för bland anna...