I allmänhetens tjänst - granskning av public service

I P4 Stockholms morgonprogram den 27 december förra året gick programledaren Ola Gäverth till attack på journalister som finansieras via Swish. Han kallade dem ”Swishhoror”, ”åsiktsmaskiner” och sa att de ”tigger” pengar, något vi var först med att uppmärksamma . Uttalandet väckte stor uppmärksamhet och många var starkt kritiska mot att en statligt anställd journalist, som har sin inkomst tryggad via skattemedel, kallar fristående ”swish-journalister” för ”horor”. Inslaget anmäldes till Granskningsnämnden för radio och tv, som nu alltså friar inslaget . Granskningsnämnden skriver i sin bedömning: ”Granskningsnämnden konstaterar att programledarna i det aktuella inslaget samtalade i en lättsam ton och i direktsändning. Programledare B:s uttalanden om swishjournalister var raljerande men riktades inte mot några enskilda journalister och förekom i en diskussion med anledning av språkrådets nyordslista. Mot bakgrund av inslagets kommenterande karaktär anser nämnden att uttalandet...

I fredags lämnade Sverigedemokraterna in en begäran i riksdagens kulturutskott om att kalla in chefer på SVT och SR till kulturutskottet för att diskutera frågan om opartiskhet. Den borgerlige opinionsbildaren Thomas Gür kommenterade igår på sin Facebooksida SD:s utspel så här (texten återges med tillåtelse från Thomas Gür): ”Sverigedemokraternas önskemål/utspel om att på politisk grund, i kulturutskottet, diskutera frågan om de statliga etermediernas opartiskhet och partiets begäran om att kalla in chefer på SVT och SR till utskottet, har väckt förargelse både här och där - i de statliga etermediebolagen, hos SD:s politiska motståndare och i journalistkåren - Agendasättande DN:s Wolodarski var således också ute och vevade i frågan. Men indignationen är verkligen malplacerad med tanke på att det just handlar om statliga etermedier som är finansierade via skattesedeln - alltså mediebolag som ytterst är underställda den politiska makten. Det är ju denna finansieringsmodell som samt...

Vi har tidigare rapporterat om SVT:s korta tidsserier här . Denna gång är det SVT Rapport  (2019-12-20) som rapporterar om dödsskjutningarna runtom i Sverige. I inslaget redovisar SVT en tidsserie över antalet skjutningar och dödsskjutningar. Problemet är, liksom tidigare, att tidsserien är så kort (2017–2019) att den är direkt vilseledande. Om man enbart tittar på SVT:s redovisning framstår det som att dödsskjutningarna ligger på en stabil nivå: 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (till och med 15 december): 38 st Men om man istället förlänger tidsserien ser man att antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation: 1990–94: 4 st 1995–99: 7 st 2000–04: 8 st 2005–09: 9 st 2010–14: 14 st 2015: 28 st 2016: 28 st 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (till och med 15 december): 38 st Återigen ställer vi frågan, vad är syftet med den korta tidsserien, SVT? För oss på IAT framstår det som oerhört allvarligt att statstelevisionen hanterar statistik på dett...

SVT: ”Brottsligheten i Malmö är den lägsta på 20 år.” Vår kommentar: SVT tycks alltid stå redo att tona ner allvarliga samhällsproblem, oavsett om det handlar om bristande integration, IS-terrorism eller invandringens konsekvenser för kommunernas ekonomi. När det kommer till brottslighet redovisar SVT alltid hellre minskningar än ökningar och väljer ofta att fokusera på människors oro istället för faktisk utsatthet för brott. Detta har vi rapporterat om åtskilliga gånger. När nu Malmöpolisen redovisar sin  årliga trygghetsmätning  är SVT inte sena med att lyfta fram att ”brottsligheten i Malmö är den lägsta på 20 år”. Att Malmöpolisen samtidigt beskriver en ”ny, ökad hänsynslöshet i brotten” är ingenting som SVT redovisar. Det är också just detta som är ett av grundproblemen i SVT:s rapportering och som steg för steg urholkar förtroendet för SVT hos en allt bredare allmänhet. Se hela SVT Rapports nyhetsinslag  här .

SVT:s program ”Politik i bokhyllan” från i somras fälls av Granskningsnämnden . Programledaren Erik Fichtelius intervjuade författaren och journalisten Kajsa Norman om hennes bok ”En alldeles svensk historia”. Boken handlar om integrationsutmaningarna i Sverige, med avstamp i sexövergreppen på ungdomsfestivalen We are Sthlm sommaren 2015 i Kungsträdgården. Vi  rapporterade om  om det märkliga inslaget  efter att programmet sändes i juni. Granskningsnämnden anser att SVT-programledaren Fichtelius uttalanden, bland annat om att de sexuella övergreppen inte var bekräftade och att det inte blivit någon rättssak av dem, gav intrycket att det inte skulle ha skett sexuella övergrepp under festivalen. Framställningen var därför enligt nämnden missvisande. Nämnden anser att det ”beriktigande” som SVT sände den 20 juni inte tillräckligt korrigerade felaktigheten i programmet. SVT har därmed enligt Granskningsnämnden inte följt bestämmelsen om beriktigande. Mot den bakgrunden...

I inslag i  gårdagens SVT Agenda , innan den beryktade intervjun med Stefan Löfven om gängvåldet, redovisade SVT en tidsserie över antalet dödsskjutningar. Problemet är att tidsserien är så kort (2017–2019) att den är direkt vilseledande. Om man enbart tittar på SVT:s redovisning framstår det som att dödsskjutningarna ligger på en stabil nivå: 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (fram till 14 november): 32 st Om man istället  förlänger tidsserien  ser man att antalet dödsskjutningar per år har tiodubblats på en generation: 1990–94: 4 st 1995–99: 7 st 2000–04: 8 st 2005–09: 9 st 2010–14: 14 st 2015: 28 st 2016: 28 st 2017: 43 st 2018: 45 st 2019 (fram till 14 november): 32 st Vad är syftet med den korta tidsserien, SVT? För oss på IAT framstår det som oerhört allvarligt att statstelevisionen inför en intervju med landets högst politiskt ansvarige, i en av Sveriges ödesfrågor, som den grova gängbrottsligheten utgör, hanterar statistik på detta missvisande...

Polisen går regelbundet ut med efterlysningar, information om brott och andra händelser för att få hjälp från allmänheten . Men Polisen är missnöjd med att medierna många gånger inte återger bilder, texter, platser och annan information som Polisen vill nå ut med. Därför finns planer inom Polisen på att starta en egen motsvarighet till ”Efterlyst”. Detta rapporterar Medierna i P1 . Vi på IAT uppmärksammar ofta hur SVT och SR ”mörkar” information i samband med Polisens efterlysningar. För oss framstår det som mycket anmärkningsvärt att ”public service” inte hjälper Polisen när de behöver tips och information för att t.ex. kunna hitta och lagföra grova brottslingar. Vi undrar på vilket sätt denna bristande vilja att bistå Polisen är i allmänhetens tjänst. Nu verkar Polisen i alla fall ha kommit till slutsatsen att SVT och SR och övriga medier inte är att lita på i dessa fall. Det är en korrekt och fullt rimlig slutsats, men samtidigt ett kraftigt underbetyg.